Idag hade jag det där snacket med min chef
Det där välbekanta snacket
Som alltid börjar på samma sätt
"Hur tycker du att det går?"
Det där välbekanta snacket
Som alltid börjar på samma sätt
"Hur tycker du att det går?"
Ja jo, det går väl sådär har jag förstått
Svarade jag
Inte exakt så, men nästan
"Den förra tjejen var mycket bättre"
Japp såklart att hon var
Svarade jag
Inte exakt så, men nästan
"Den förra tjejen var mycket bättre"
Japp såklart att hon var
Så jag antar att jag kommer bli av med jobbet
Och jag har inte ens jobbat här i en månad
Men ni ska förstå att det inte är deras fel
Det är mitt fel
För jag kan inte ens sköta kassan
Jag kan inte ens sopa golv
Jag kan inte ens göra kebab
Alltså förstår ni hur värdelös jag är när jag inte ens klarar av de enklaste uppgifterna?
Jag trodde att jag skulle klara av det här superenkla jobbet
Men icke
Jag klarar inte ens det
Jag klarar ingenting.
Så de komemr väl ta in någon annan
Och det är väl bra att de har den möjligheten
Men jag kommer alltid vara lika värdelös
På varenda arbetsplats jag varit på, någonsin, så har jag fått samma fråga
"Hur tycker JAG att det går"
Förjävligt går det
Alltid
Jag kommer till jobbet och får höra hur fel det gick för mig dagen innan
"vi hittade damm här, Du gav bort de här produkterna gratis och du missade att diska de är 3 sakerna"
Japp okej
så på vägen hem idag från jobbet så grät jag
Nej förresten
Jag började gråta när han tog upp ämnet
Och sen 2 timmar senare satt jag på bussen och fortfarande i tårar
Fläskläpp, utsmetad mascara som ser ut som blåtiror och vattniga ögon
man kunde nästan tro att jag blivit misshandlad på jobbet
Men ne
Det var bara en helt vanlig "jag-är-dum-i-huvudet-look" som jag brukar ha då och då
Jag känner mig bara så jävla misslyckad. Så sjukt jävla hopplös. Jag kan inte sköta ett busenkelt jobb. Jag kan inte behålla relationer. Jag kan inte ens skaffa mig relationer längre. Jag kan knappt ta hand om mina djur. Jag har inga pengar och jag bor fortfarande hemma. Jag har inte ens körkort.
Förstår ni - hur jävla värdelös - jag är?
Och jag har inte ens jobbat här i en månad
Men ni ska förstå att det inte är deras fel
Det är mitt fel
För jag kan inte ens sköta kassan
Jag kan inte ens sopa golv
Jag kan inte ens göra kebab
Alltså förstår ni hur värdelös jag är när jag inte ens klarar av de enklaste uppgifterna?
Jag trodde att jag skulle klara av det här superenkla jobbet
Men icke
Jag klarar inte ens det
Jag klarar ingenting.
Så de komemr väl ta in någon annan
Och det är väl bra att de har den möjligheten
Men jag kommer alltid vara lika värdelös
På varenda arbetsplats jag varit på, någonsin, så har jag fått samma fråga
"Hur tycker JAG att det går"
Förjävligt går det
Alltid
Jag kommer till jobbet och får höra hur fel det gick för mig dagen innan
"vi hittade damm här, Du gav bort de här produkterna gratis och du missade att diska de är 3 sakerna"
Japp okej
så på vägen hem idag från jobbet så grät jag
Nej förresten
Jag började gråta när han tog upp ämnet
Och sen 2 timmar senare satt jag på bussen och fortfarande i tårar
Fläskläpp, utsmetad mascara som ser ut som blåtiror och vattniga ögon
man kunde nästan tro att jag blivit misshandlad på jobbet
Men ne
Det var bara en helt vanlig "jag-är-dum-i-huvudet-look" som jag brukar ha då och då
Jag känner mig bara så jävla misslyckad. Så sjukt jävla hopplös. Jag kan inte sköta ett busenkelt jobb. Jag kan inte behålla relationer. Jag kan inte ens skaffa mig relationer längre. Jag kan knappt ta hand om mina djur. Jag har inga pengar och jag bor fortfarande hemma. Jag har inte ens körkort.
Förstår ni - hur jävla värdelös - jag är?
1 kommentarer
Anonym
02 Mar 2016 13:33
❤
Kommentera